Visingsö

Sevardhet

Visingsborgs Slottsruin

Beskrivning


Visingborg var 1600-talets ståtligaste slott, och medelpunkten i det Braheska grevskapet. Slottet hyste ryska krigsfångar då det förstördes vid en brand 1718.

Per Brahe d ä, Gustav Vasas systerson, upphöjdes vid Erik XIV:s kröning 1561 till grevevärdighet och förländades Visingsö. Under åren utökades grevskapet och under Per Brahe d y nådde det sin största omfatting av 12 kvadratmil i 20 socknar i Småland, Väster- och Östergötland, och med sina nära 850 mantal var det också rikets största grevskap.

Förvaltningen av grevskapet skedde från Visingborgs slott på Visingsö. Grunden till slottet lades på 1560-talet. Då hade tre byar – Ströja, Vallby och Husaby - avhysts från området. Tegel från klosterbyggnaderna i Alvastra togs bland annat till bygget, och i Gränna startades Tegelbruk. Under Per Brahe d ä:s tid uppfördes den västra längan, sonen Magnus Brahe, uppförde den södra längan, som med sina salar och gemak var slottets ståtligaste del, samt östra längan som innehöll köks- och ekonomiutrymmen. Magnus Brahe var också byggherre för ombyggnaden av Ströja Kyrka.

Under Per Brahe d y:s tid uppfördes slottets norra länga som var avsedd för betjäningen. Sex torn med förgyllda spriror höjde sig över tak och trappgavlar.

Bland inventarierna fanns ett imponerande bibliotek, en rustkammare med vapen för uppåt 800 man. Vallar och bastioner var bestyckade med kanoner. Till slottet hörde bl a också ett antal karpdammar, ett par av dem finns att beskåda ett par kilometer norr om slottruinen, samt fem trädgårdar med runt 2000 fruktträd.

År 1642 invigdes en hamn strax nedanför slottet. Per Brahe var också mycket intresserad av landets historia och lät uppföra minnesstenar vid flera historiska platser på Visingsö.

Visingsborg var den första hörnstenen i den Braheska slottstriangeln. Brahe uppförde nämligen också Brahehus på bergskammen strax norr om Gränna, som var tänkt som änkesäte för hans hustru Christina Catharina Stenbock, och han förvärvade också Västanå Säteri på berget söder om Gränna.

Per Brahe d y var den av Brahegrevarna som var mest inflyteserik. Han förärades genom åren enorma rikedomar för sina insatser för landet, han var också denna tids mest förmögna svensk. Han innehade det högsta ämbetet, Svea Rikes drots från 1640 fram till sin död, 40 år senare. Dessutom var han generalguvenör över storhertigdömet Finland under ett par perioder. Där grundade han ett antal städer, bl a Brahestad, Kristinestad, Tavastehus och Kajana. Han förbättrade också väsentligt skolväsendet, bl a genom att grundlägga Åbo universitet och ett antal lägre skolor. Talesättet ” i grevens tid” anspelar ursprungligen på hans lyckosamma förvaltning i Finland.

Hemma i sitt grevskap grundade han Brahe-Grenna 1652 - Grännas privilegiebrev är dessutom unikt, då det inte är undertecknat av den svenska regenten, utan av greven till Visingsborg. På Visingsö grundade han Visingsborgs trivialskola 1636, och anslog ett 50-tal gårdar till dess underhåll. Medeltidskyrkan i Kumlaby byggdes om och fick fungera som skolhus. Skolan utökades senare också med ett gymnasium, som fick lokaler i det utrymda tingshuset söder om kyrkan. Intill skolan inrättade också ett boktryckeri 1667. Antalet kända verk tryckta på ön är endast 35 st och är därför rariteter idag. Pappret togs från det grevliga pappersbruket i Röttle. ”Schola Brahea” pågick i 175 år, elever var huvudsakligen ynglingar från omkringliggande trakter.

När skolan lades ner på 1800-talet överförflyttades större delen av avkastningen från grevens donationer till läroverket i Jönköping, nuvarande Per Brahegymnasiet. Braheskolan på Visingsö lever dock fortfarande – numera som folkhögsskola.

I den gamla Tingshusbyggnaden, som uppfördes 1663, finns ett museum över ön. Vid gången till museisalen finns öns enda bevarade runstenar. De flyttades på 1800 talet hit från Kumlaby Kyrka.

Efter Per Brahes död 1680, drogs grevskapet in till kronan genom Karl XI:s reduktion. En del av inventarierna från Visingsborgs slott finns idag på Skokloster, men mängder av äkta mattor, konst, vapen och annat, slumpades bort på auktioner i Jönköping kring sekelskiftet 1700. Silverföremål fördes till myntverket för nedsmältning.

Under Karl XII:s tid, mellan åren 1716 och 1718, hyste slottet uppåt 2000 krigsfångar, varav den största delen var ryssar. Många av dem avled under vistelsen av svält och umbäranden och begravdes på den så kallade Rysskyrkogården ett par kilometer in på ön. Vid juletid 1718, då budet om kung Karls död nått Visingsö, ödelades slottet av en eldsvåda, enligt traditionen anlagd av krigsfångarna.

Karta

Adress: Visingsborgs Slottsruin, , Visingsö